Bränslecellsteknik

För att uppnå det "Gröna EU:s" mål måste vi producera och använda "grönt väte". Här hänvisar "grönt" till hur vätet genereras, snarare än dess faktiska färg. Grönt väte genereras med hjälp av hållbara, förnybara energikällor, som vindkraft eller solceller.
Detta skiljer sig från "grå väte", som fortfarande är vanligt idag. Grått väte produceras vanligtvis genom att använda värme för att omvandla naturgas till väte och CO₂ (ångreformering). CO₂ släpps sedan oanvänd ut i atmosfären och förvärrar därför den globala växthuseffekten. Att producera ett ton väte genererar cirka 10 ton CO₂
. Blått väte är som grått väte, men CO₂ isoleras och lagras i en process som kallas CCS (carbon capture and storage). Den CO₂ som genereras vid väteproduktionen kommer därför inte ut i atmosfären, därför kan väteproduktionen på det hela taget anses vara kolneutral.
Turkos väte är väte som har producerats via termiska nedbrytning av metan (metanpyrolys). Istället för CO₂ producerar denna process fixerat kol.

För att uppnå det "Gröna EU:s" mål måste vi producera och använda "grönt väte". Här hänvisar "grönt" till hur vätet genereras, snarare än dess faktiska färg. Grönt väte genereras med hjälp av hållbara, förnybara energikällor, som vindkraft eller solceller.
Detta skiljer sig från "grå väte", som fortfarande är vanligt idag. Grått väte produceras vanligtvis genom att använda värme för att omvandla naturgas till väte och CO₂ (ångreformering). CO₂ släpps sedan oanvänd ut i atmosfären och förvärrar därför den globala växthuseffekten. Att producera ett ton väte genererar cirka 10 ton CO₂
. Blått väte är som grått väte, men CO₂ isoleras och lagras i en process som kallas CCS (carbon capture and storage). Den CO₂ som genereras vid väteproduktionen kommer därför inte ut i atmosfären, därför kan väteproduktionen på det hela taget anses vara kolneutral.
Turkos väte är väte som har producerats via termiska nedbrytning av metan (metanpyrolys). Istället för CO₂ producerar denna process fixerat kol.

I en bränslecell blandas vätgasen med atmosfäriskt syre för att omvandla det till vatten. Denna kemiska reaktion producerar elektrisk energi som sedan driver trucken.

När vi talar om bränsleceller inom trucksektorn menar vi "batteriersättningsmoduler" (BRM). En BRM är ett slutet system och motsvarar ett specifikt batterifack i sin form, storlek och vikt. BRM innehåller alla komponenter som krävs för att generera el. Dessa inkluderar bränslecellerna, vätgastanken, tankportarna och ett litet litiumjonbatteri samt andra komponenter. När tanken väl är fylld med vätgas, vilket bara tar något ögonblick, producerar bränslecellen elektrisk energi för den avsedda användningen direkt på trucken. Processen genererar utsläpp av ren vattenånga eller vatten. Det integrerade litiumjonbatteriet fungerar som ett energilager och förser trucken med ett konstant flöde av energi. Genom denna process lagras eventuell överskottsenergi eller återvunnen energi tillfälligt, vilket gör att trucken enkelt kan ta hand om toppar i elförbrukningen, till exempel när du lyfter en last.

Bränsleceller för intralogistikapplikationer är designade för att låta trucken fortsätta köra i upp till ett skift. Den faktiska varaktigheten beror dock på kundens individuella användningsområde. Den största fördelen med ett bränslecellssystem är den kraftigt minskade tankningstiden på 2–3 minuter.

Nej. STILL erbjuder för närvarande bara alternativet "bränslecellsfärdigt" för nya truckar från fabrik. Det är inte möjligt att eftermontera befintliga truckar med bränslecellsteknik.

Den vätgas som krävs är jämförbar med dieselbränslet som används i förbränningstruckar. Vätgas skiljer sig dock åt när det gäller hur det genereras, transporteras och lagras, samt nödvändiga säkerhetsåtgärder. Infrastrukturen kan variera beroende på om vätgasen ska tillverkas i egen regi i lokalerna via elektrolys eller levereras med trailer. Möjliga komponenter inkluderar:

• Vätesläp om extern leverantör används för H₂
• Väteelektrolysör om H₂ tillverkas i egen regi, t.ex. använder vindkraft eller solceller
• Högtryckskompressor
• Tillfällig högtrycksbehållare
• Rörsystem
• Dispenser (påfyllningspump för H₂ tankning)

Det finns olika nationella och/eller regionala lagar/föreskrifter att ta hänsyn till för drift, tankning och lagring av bränsleceller eller bränslecellsdrivna truckar i samband med en vätgasinfrastruktur. Beroende på plats bör lokala myndigheter, brandförsvar och försäkringsbolag involveras vid planering och installation av ett bränslecellsystem. Vid etablering av vätgasinfrastrukturen finns det specialistplanerare och byggexperter som kan finnas till hands för att ge råd.

Det finns olika institutioner som erbjuder finansiering, till exempel:

• Europa:
  • Fuel Cell and Hydrogen Joint Undertaking, Finansiering & Finansiering | www.fch.europa.eu
• Tyskland:
  • Nationellt innovationsprogram för väte- och bränslecellsteknologi NIP)
    https://www.now-gmbh.de/en/funding/funding-programmes/hydrogen-and-fuel-cell
  • Projekt som drivs av Jülich: https://www.ptj.de/project-funding
  • Regionala sponsringsprogram via statliga myndigheter
• Frankrike:
  • ADEME (Agence de la Transition Écologique)
    Klimatförändringar – ekologisk, energiomställning – ADEME

Sponsringssystemen är tidsbegränsade och har fasta budgetar. Generellt sett måste du anmäla ditt intresse genom att lämna in en finansieringsansökan, där du konkurrerar med andra sökande. Fokus här ligger på mängden CO₂ som sparas. Ju högre potentiell besparing är, desto större är sannolikheten för att din finansieringsansökan accepteras.